Att leka, lära och utvecklas-balans i tillvaron

En dator och dess mycket olika möjligheter är ett redskap för människor. Vad som avgör hur vi använder ett redskap är vad vi vill göra med det. I vad vi vill göra finns ett kort perspektiv – vad vill jag göra just nu, och vad vill jag få gjort under eller efter en längre tidsperiod.

I nuet tar vi hand om behov som att koppla av och att leka eller underhålla oss. Det är nödvändigt för att vi ska fungera och för att livet ska kännas skönt och roligt. I den längre tidsperioden tar vi hand om planer och uppbyggande av livet så att det kan närma sig hur vi vill ha det. Detta är nödvändigt för att vi ska känna vårt liv som meningsfullt för oss själva. Freud har definierat psykisk hälsa som att man kan arbeta väl och älska väl. I en modernare tid fick jag höra att arbetsterapeuter hade lagt till ”att leka väl”. Det tyckte jag var klokt av arbetsterapeuterna. Kort sagt: En balans i tillvaron mellan produktivitet i arbete (av olika slag, d.v.s. även studier) – närhet i relation – och lek och avspänning.

Missbruk är framförallt när någon del av en människas tillvaro förrycker balansen hos de andra viktiga delarna. Man kan arbeta så hårt och mycket att man tappar sina relationer eller inte ger sig tid att bara vara och att koppla av och lekfullt njuta av tillvaron. Efter någon period av detta kan livet te sig ganska poänglöst och andefattigt i brist på lek och genuina relationer.

Man kan också hamna i ett läge i livet där de avancerade och fascinerande möjligheter som finns i datorvärlden förrycker proportionerna i livet. Där alltför lite i nuet bygger upp konstruktiva och positiva saker i den lite mera utsträckta framtiden. Människan har en inneboende drift att utvecklas och lära sig, och man kan göra detta i hög grad i datorrelaterade sysselsättningar. Men datorspel kan föra en in i att lärandet inte kan användas i den delen av tillvaron som bygger en framtid. Som en mycket lite fysisk sysselsättning kan det leda till att man inte tar hand om sin hälsa – rimligt vettig mat och rörelse.

Som människa ska man inte bestämma över vad andra människor tycker är intressant och konstruktivt, men vi vet också att det finns grundläggande mänskliga behov som rör närhet till andra människor, en tilltro till byggandet av en framtid i det samhälle vi lever i och en meningsfullhet i livet. Upplevelsen av mening är en faktor som tycks vara allra starkast kopplas till psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. Det är utifrån denna upplevelse som man värdesätter sig själv – vilket vi kallar självkänsla.

Datorn och dess möjliga funktioner för lek, mental träning i virtuella situationer, sociala kontakter och arbete kommer att bero på vilken roll den har i en viss persons tillvaro. Om datortiden börjar ta över livets andra områden och ersätta dessa har datorn slutat att vara ett redskap som individen bestämmer över och blivit ett missbruk. När relationer till närstående och vänner blir oviktiga i jämförelse med datoraktiviteterna eller när skapandet av en god framtid genom studier eller arbete har blivit oviktigt – då behöver individen hjälp att få se varför datorn tar över alla områden av livet.

Individen måste vara den som funderar över sin tillvaro, som bestämmer vart livet ska leda i ett längre perspektiv och ges hjälp att få ta itu med de delar av det verkliga livet som känts för besvärliga att hantera på egen hand. För att individen ska få valfrihet och autonomi i sitt liv kan det behöva ett terapeutiskt stöd. När det gäller datorspelsmissbruk, så ska datorn vara redskapet för individen – inte en uppslukande alternativ värld som dominerar individen utan att någonsin ha någon personlig omsorg om denne – eftersom den inte är en person.

 

Camilla Siotis Ekberg

← Se alla inlägg

Dataspelsmissbruk föreligger när man skadar sig själv, andra och/eller sina relationer med överdrivet dataspelande

Kontakta oss