Utredning

Utredningen utgår från ett samtal där vi tar reda på problemets art, omfattning, behov, riskbedömning, etc. En del av utredningen består av Theory in Actions forskningsenkät.Utifrån resultatet av denna utredning görs förslag till gemensamt avtal där varje åtgärd specificeras.

Vem är, eller hur kan man beskriva en person som missbrukar datorspel?

För att inte hamna i diskussionen om vad som är friskt eller sjukt när det gäller datorspelsmissbruk, har vi valt att använda oss av en personlighetsteori som kallas Personlighetsanpassningar eller Personlighetsadaptioner som har utvecklats av Ware Paul och Vann Joines.

Mer om vad en personlighet, personlighetsoordning och personlighetsstörning är kan du läsa om i slutat av denna flik. Du finner också i slutet en lista på referenslitteratur.

 

Dataspelsmissbrukaren

De mest framstående personlighetsdragen hos personer som missbrukar dataspel är personlighetsadaptationernaKreativa Dagdrömmare och Ansvarsfulla Arbetsmyror, och här nedan kommer vi att kortfattat beskriva olika kännetecken.

Först till hur man överhuvudtaget kan urskilja vad som är ett vanligt nyttjande av dataspel i relation vad som kan utmärkas av ett missbruk av dataspel. Man kan här urskilja några punkter:

  • Spelandet inkräktar negativt på det vardagliga livets aktiviteter
  • Personen isolerar sig och missar sociala kontakter
  • Starkt fokus på själva spelandet och ointresse för andra aktiviteter
  • Negativa konsekvenser på en ekonomisk nivå
  • Abstinens, alltså blir irriterad när man inte längre kan eller får spela

 

När det gäller själva individen vill vi följa några olika spår eller områden som vi funnit användbara vid beskrivningen av dataspelsmissbrukaren, alltså den Kreativa Dagdrömmaren och den Ansvarsfulla ArbetsmyranDessa spår med fyllig information finns under de fyra flikar som du finner här.

 

2011-03-23171825-spel-wowledare

 

Personlighet

Personlighet kan definieras som de inrotade och stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som kännetecknar en individs unika livsstil och anpassning. Dessa mönster kan beskrivas som kombinationer av personlighetsdrag som varierar mellan olika individer. Att vara unik och ha speciella förmågor och svagheter är normalt.

Alla individer har en egen individuell personlighet. Denna personlighet finns bara hos den enda person som man just för tillfället fokuserar på. Personligheten är inte någon psykisk sjukdom som man plötsligt fått, utan är ett resultat av hela personens uppväxt. Man anlägger med stor tyngd ett psykodynamiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv på detta.

När personligheten är sådan att man med stor egen tillfredsställelse, och utan att omgivningen har problem med personens beteende, fungerar i det samhälle man utan större problem lever i, kan man antas vara normal i sin personlighet.

Personlighetsoordning

I DSM IV och andra skrifter på engelska, där man beskriver diagnoser, talas det om Personality disorder. I engelska lexikon översätts oftast disorder till oordning, tumult, orolighet, m.m. Inte till störning. Hur vi i Sverige kommit fram till att vi skall använda ordet störning vet jag inte, men begreppsanalytiskt är det intressant att tänka vidare i dessa banor.

Vad skulle det innebära om vi talade om ex. borderlineoordning eller antisocialoordning istället för störning i slutet på orden? Det finns en oordning i personligheten istället för att säga att den är sjuk! Denna oordning eller rättare sagt ordning är inte sjuk, bara unik och en helt förståelig anpassning till den omgivning personen vuxit upp och lever i. Läs mer om detta under rubriken personlighetsanpassningar

Personlighetsstörning

Med personlighetsstörning avses ett stabilt mönster av så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att de leder till påtagligt lidande för individen eller försämrad social och yrkesmässig funktion. Detta är en psykiatrisk diagnos och finns beskriven i diagnoslitteraturen.

Människan utvecklas i ett samspel mellan arv och miljö. Båda spelar roll för utvecklingen av en personlighetsstörning. Genetiska faktorer, diskreta hjärnskador och den sociala miljön har betydelse för hur personligheten utvecklas. Om ett barn utsätts för vanvård, misshandel, otrygghet eller kärlekslöshet eller andra trauman är risken större att barnets personlighetsutveckling blir hämmad.

Enkelt uttryckt kan man säga att när personlighetens specifika personlighetsdrag blir för mycket, uppstår personlighetsstörningen, och när personlighetens specifika drag är lagom, lever man ett normalt liv i det sociokulturella samhället.

Det finns enligt DSM IV elva olika personlighetsstörningar. Paranoid, Schizoid, Schizotyp, Antisocial, Borderline, Histrionisk, Narcissistisk, Fobisk, Osjälvständig, Tvångsmässig, UNS (Utan Närmare Specifikation) personlighetsstörningar.

Trots att dataspelsmissbruk kallas beroende eller missbruk finns det ännu inte klassificerat i någon diagnostisk manual. Under 2007 övervägde American Psychological Association om dataspelsberoende skulle läggas till i den nya DSM V, som kommer ut 2012. Slutsatsen blev att det inte fanns tillräckligt med forskning och evidens på att dataspelsberoende egentligen var en sjukdom.

Dataspelberoende anses idag vara en impulskontrollstörning och finns därmed i DSM IV.

Personlighetsanpassningar

Paul Ware menar att personer kan indelas i 6 grundläggande typer av personlighetsadaptationer baserat på hur de överlevde i sina ursprungsfamiljer. En person kan manifestera vilken som helst av dessa adaptationer och vara frisk eller befinna sig var som helst på skalan i den traditionella psykopatologin. Sålunda indikerar anpassningen vare sig hälsa eller patologi, utan bara adaptiv stil.

Teorin om personlighetsanpassningar bygger dock på erfarenheten om personlighetsstörningar och dess begrepp, men som nämnts ovan, handlar inte om att vara sjuk.

Ett flertal kombinationer av dessa är möjliga. Vissa individer har endast primära anpassningar. De flesta människor har dock en dominerande primär och en dominerande sekundär adaptation.

Slutligen finns det några individer som har mer än en primär eller mer än en sekundär adaptation, eller bådadera.

De sex adaptationerna enligt Ware är:

  1. Kreativa dagdrömmare (schizoid)
  2. Briljanta skeptiker (paranoid)
  3. Charmerande manipulatörer (antisocial)
  4. Lekfulla kritiker (passiv/aggressiv)
  5. Ansvarsfulla arbetsmyror (obssesive/compulsive)
  6. Entusiastiska överreagerare (histrionisk)

Det är här, under rubriken personlighetsanpassningar som vi har funnit en avsats att stå på när vi utan att diagnosticera kan beskriva egenskaper hos en dataspelsmissbrukare. Vi vill ju inte ”göra eller beskriva” människor sjuka, för att sedan bidra till deras problemlösningar.

Referenslitteratur:

Cullberg, J. (1993) Dynamisk psykiatri. Värnamo: Natur & Kultur.

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition

   (DSM-IV). Stockholm: Pilgrim Press.

Joines, V. (1986). Using redecision therapy with different personality adaptations.

   Transactional Analysis Journal, 16:3.

Joines, V. (1988). Diagnosis and treatment planning using a Transactional Analysis

   framework. Transactional Analysis Journal, 18:3.

Joines, V. &  Stewart, I. (2002). Personality Adaptions: a New Guide to Human

   Understanding in Psychotherapy and Counselling. Nottingham och Chapel Hill:

   Lifepace.

Kåver, Anna (2004). Att leva ett liv, inte vinna ett krig. Om acceptans. Natur o Kultur.

Lundin, L. & Ohlsson, O. S. (2002). Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid

   Kognitiva funktionsstörningar. Riga: Cura Bokförlag.

Nilsonne, Åsa (2004). Vem bestämmer i ditt liv. Om medveten närvaro. Natur o Kultur.

Ware Paul (1983) Personality Adaptions, (Doors to therapy) Transactional Analysis

   Journal, TAJ 13:1. San Francisco: ITAA

Åsberg, M & Herlofsson, J. (1991) Psykiatri 91. Kristianstad: Pilgrim Press.

 

 

Dataspelsmissbruk föreligger när man skadar sig själv, andra och/eller sina relationer med överdrivet dataspelande

Kontakta oss